Klockan är nio på morgonen och vi står där på stranden under solskyddet och svettas. Det var säkert redan nästan 30 grader och sanden så het att det inte går att stå i den. Vi har samlats på strandens norra del, långt ifrån de gula och oranga flaggorna som markerar var man får bada. Always swim between the flags, är en mantra som barnen i OZ är uppvuxna med. Där håller badvakterna ett öga på dig. Så inga badare i närheten, vilket är bra, men den där stenpiren som går ut i vattnet verkar vara på tok för nära oss. Det verkar inte speciellt svårt för en Pia att krocka med den! Jag kollar snabbt in motståndarna Sex pers i gruppen. Fem tjejer. Det var väl det jag visste. Bowie magic! Yngsta tjejen är typ tio år och äldst i gruppen är....jag!! Ingen 88-åring så långt ögat når, och heller ingen Bowie.
-Always read the fine print in a contract, säger min make och skrattar. You didn’t rent Bowie, just a surf board.
Jag suckar och travar efter min instruktör, som jag tror heter Brad eller nåt och som inte alls är lika söt som Bowie, och som dessutom uppmanar mig att inte glömma min surfbräda som ligger där borta och väntar på mig. Maken till fräckhet! Ska jag behöva släpa på den själv? Brädan är stor, typ nästan 3.5 meter och tung. Jag tycker första lektionen borde vara hur man bär sin surfbräda, tydligen ska man inte släpa den, men mina korta armar når inte runt...
Vi sätter oss mitt på stranden med våra surfbrädor och tacksamt konstaterar jag att det verkar som om vi ska var på land ett tag. Solen gassar, den yngsta eleven ritar blommor i sanden och lyssnar inte alls på vår lärare och hans instruktioner och den äldsta eleven lyssnar inte heller utan sneglar på vågorna där ute. Är de inte betydligt större än igår? Och fler liksom...
När det är dags att öva hur man står på brädan har jag därför förstås ingen aning om hur man ska göra. Jag smygkollar på de andra. Ligg på brädan, ganska långt bak, fötterna ska nästan röra vid bak kanten. Händerna platta under överkroppen, ditt starkaste ben(oftast ditt högra ben) ska dras upp vid knät, sätt i tårna i brädan med ditt andra ben, pressa upp överkroppen med händerna, ta sats med vänsterfoten och hoppa upp, utan att sätta i knät. När du “landar” ska ditt vänster ben vara framför ditt högra, som liksom håller din tyngd. Nää, inte så enkelt ens på land!! Vi tränar ett par gånger och jag skrattar gott åt mina tappra försök tills jag hör Brad säga:
Let’s go catch a wave! Jag kollar ut över havet och vågorna är plötsligt enorma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar