Vårkänslor

Vår i San Francisco. Den kom sent i år, men den kom till slut! Tillsammans med våra härliga indian somrar som ofta bländar oss i september och oktober, är det utan tvekan den bästa tiden på året här. Sisådär en 25 grader varmt, en loj sol från en blå himmel. San Francisco Bay glittrar i solen och fylls med segelbåtar, och varje morgon bänkar jag mig på vår balkong med mitt morgonkaffe och njuuuter, tillsamans med grannkatten Moses som gillar balkonghäng han med. 

I helgen var det dax att göra något som jag inte har gjort på typ 25 år -spela brännboll!! Egentligen vet jag inte varför jag har undvikit det som pesten. Har rannsakat minnet och kan egentligen inte riktigt minnas att jag alltid blev vald sist eller så...Om jag nu inte lyckats förtränga det helt alltså. Jag var nog lite i mitten...Fast så bra på att klippa till den där bollen var jag ju inte förstås aldrig och inte heller var jag någon stjärna i den anrika grenen “Kast med liten boll”. Så när vi fick en inbjudan till en picknick med brännboll, så tänkte jag att picknicken var ju kul och kanske kunde jag slingra mig ur resten, en domare behövs alltid! Maken hängde på efter det att jag lovat honom att brännboll var nästan samma sak som cricket(!) Personligen tyckter jag att han fick skylla sig själv som gick på det. Han vet ju att jag vet absolut ingenting om cricket! Jag menar... come on! Jag sov lite halvdåligt på natten, jag trodde att det berodde på nerver inför matchen , S hävdade bestämt att det var vinet som jag drack i Sonoma Wincountry dagen innan. Han tyckte föstås att jag är urtöntig. Lär man sig, som han, varenda fysisk aktivitet som man någonsin sett, på typ tio minuter, så är det förstås svårt att förstå min sömnlöshet! 

Vi var sisådär en 30 personer som samlades nere vid Paradise Bay och efter en massa god mat satte matchen mellan “De röda vikingarna” och “De blåa älgarna” igång. Efter att ha mutat en av lagkaptenerna med en överbliven Brie ost såg jag till att jag inte blev vald sist! Bra början! Dessutom var maken och jag i samma lag vilket jag tror var tur, för husfridens skull! Vi var vikingar och började som utelag och gav S och alla andra noviser  lite tid att förstå reglerna. Eftersom hälften av spelarna var under sju år, så fick vi modifiera reglerna lite. Det var t ex OK att plötsligt sätt sig ner  mellan konerna och ta en kort paus om man blev trött och sedan kunde man fortsätta igen. Och om man tog  NÅSTAN lyra så VAR det lyra, rätt och slätt. Inget knussel här inte! My kind of rules! Vår brännare från Vetlanda var dock inte att leka med, hon brände alla utan pardon, spelade ingen roll om du var 5 eller 45! BRÄND, you are out! 

Så var det då vikingarnas tur att vara innelag. Vid detta laget hade många mini vikingar tröttnat och satt kollade på myror och maskar och annat intressant som man kan hitta i gräset. De vaknade dock till liv när de förstod att de äntligen skulle få slå! Själv var jag nu redo att slå mitt första slag på trettio år. Det fanns, på min begäran, ett flat slagträ också, men jag tyckte det såg så mesigt ut att jag tog det där andra snygga röda som säkert var avsett till basball. I vanlig ordning flyttade hela fältet sig närmare för jag var ju tjej, jag tog ett djupt andetag och så klippte jag till för kung och fosterland. Vet inte vem som blev mest förvånad, jag eller alla de där små blåa älgarna som bollen flöööög över! Det måste ha varit de här amerikanska racket eller något. Jag blev så till mig att jag glömde springa, annars hade det blivit uppväckare!! OK, så det hände inte  igen. Mina andra slag var ganska mediokra i ärligheterns namn. Men jag fick i allafall upleva att alla grabbar flyttade sig bakåt i fältet ett par gånger när det var min tur att slå, innan de nog fattade att det bara var en one off! Spelar ingen roll att S tog typ sju lyror och sprang fem uppväckare och smågrabbarna kallade honom Jetar (baseball star i Yankees) och ville ha hans autograf. Jag var inte alls avundsjuk på honom, det var trots allt brännaren från Vetlandas förtjänst att vi vann, inget snack om saken! Så när den här röda vikingen seglade hem på kvällen var hon nöjd med dagen och kände mig nästan redo för VM i brännboll eller något!! Inte fullt lika entusiastisk denna morgon, när jag har sådan träningsvärk att jag knappt kan gå..