Ibland är det INTE kul att bo i en stor stad. För ett par veckor sedan tog det mig TVÅ timmar att ta mig till SOMA , San Franciscos everchanging, halvhippa stadsdel, en resa som i vanliga fall bara tar sisådär 40 minuter. Jag var så arg att jag höllt på att spricka, och funderade på allvar att ställa bilen och börja gå. Men det var ju Patrik, honom kan man ju inte bara lämna sådär, så vi kröp igenom trafikeländet tillsammans.
Vis av erfarenheten tog jag färjan häromdagen när det var dags för en ny utflykt till stan och hoppade sedan på en av stans många spårvagnar. Sommarens turistinvasion har börjat. Spårvagnen var knökfull och variationen av de olika språken imponerande. Ganska snabbt verkade folk ha kommit på att jag i princip var den enda personen på spårvagenen som inte var turist, troligtvis för att jag var den enda som inte satt med en karta i högsta hugg. Dessutom tror jag att folk på något sätt kan lukta sig till att jag var reiseleiter en gång i tiden, folk frågar mig jämt efter vägen. En gång i Ho Chi Minh city hade jag typ fem personer som kom fram till mig vid olika tillfällen på samma dag och frågade alla möjliga och omöjliga frågor , och just i Vietnamn såg jag kanske inte direkt ut som “a local”. Här i mångkulturella SF ser en typisk SF bo ut i princip hur som helst, vilket förstås är en av de saker som gillar bäst med min stad.
Så när spårvagnspassagerarna väl hade uppdagat att jag satt inne med en del information, började frågeinvasionen.
-Excuse miss, is that the Golden Gate Bridge?
-No, no, det där är Bay Bridge, betydligt längre, rangligare och yngre än Golden Gate Bridge som byggdes 1937. Köp gärna Lonely Planets California-upplaga. Det är en bra investering.
- Is there a Starbuck’s around Union Square?
- Ja, sisådär en fem, sex stycken. Men vill ni ha riktigt bra kaffe ska ni pröva Pete’s istället. Eller ännu hellre Blues Coffee nere vid Ferry building. Stans bästa Espresso. Yepp, kön är lång!
-Ma’m, is there..... Jag hör inte ens fortsättningen på den frågan. Ma’m??? Jag ignorerar ALLA som kallar mig det. Tramset började för några år sedan när jag uppenbarligen fyllde 94! Kalla mig “hey you” , “blondie”, “honey” va sjutton som helst but do NOT call me ma’m thank you very much!
-Bästa shoppingen?
-Vill du undvika folkmassorna och samtidigt kolla in några lokala SF-designers, skippa downtown och dra till Union Street istället. Och käka lunch på the Grove som ligger på granngatan Chestnut. Pröva deras rödbetsallad med varm getost....Mmm.. -Do you do this every day?
-Only on Thursdays and when I'm in a good mood and to people who don't call me Ma'm!
Så efter en halvtimme av detta vinkade jag adjö till min lilla fanklubb. Och kom på att detta måste jag förstås använda. Det faktum att jag fortfarande tycker att det är kul att vara lite tour guide och berätta för folk vad man ska se och göra när man kommer till SF. Löjligt nog tar jag det nästan lite personligt när folk inte gillar min stad. Så jag hade tänkt att ändra Pias Planet lite. Jag ska förstås fortsätta spåna som jag gjort tidigare, men jag tänkte också lägga till en spalt eller två med lite mer SF info, restaurang rekommendationer, var man shoppar bäst och vad som är på gång i min stad. Och så mer bilder tror jag!! Vad tycker ni? Trycker ni på "Like -knappen"?
Alltid lika kul att läsa det du skriver - skulle så gärna vilja se Stuie ute i skärgården (min del av skärgården vill säga) närheten av Sandhamn - där det inte finns en golfbana i närheten, inte speciellt mkt folk om man inte åker upp till just Sandhamn o ingen pub alls om man som sagt undviker Sandhamn. Medocino låter som ett underbart ställe o dit vore det väldigt kul att åka.
SvaraRaderakramar
C
Visst är det väl fint i lilla Mendocino? Ja, nu tycker jag förstås att det är otroligt vackert i Skärgården också. Sandhamn har vi varit i flera gånger faktiskt, fast inte på småöarna utanför. Skulle hemskt gärna vilja besöka "ditt" skärgården...Nästa sommar kanske??
SvaraRaderaP