-Why did you leave again? sa min kompis H när vi låg på Coogee Beach häromdagen. Hon hade just flugit in ifrån Miinnesota där snön låg i drivor och termometern visade en sisådär -20 C. Och Sydney var så där bländade som bara en stad som blivit vald till en av världens bästa turistdestinationer för typ 17 året i rad kan vara... Det var så där varmt att luften dallrade, söta surfgrabbar låg och guppade i väntan på den rätta vågen, och ljudet från cikadorna var öronbedövande. På eftermiddagen drog vi vidare till Paddington market och shoppade roliga Aussie design kläningar, smycken som man inte kan hitta på HM, frangipani tvålar (ny favoritdoft från blomman som jag hade i min bröllopsbukett) och så käkade vi passionsfrukts sorbet i mängder.
-Why did we leave again? sa den australiensiske maken när vi några dagar senare satt med ett gäng kompisar på the Icebergs, Bondi Beachs berömda simklubb och heta restaurang, med världens utsikt över den ikoniska stranden. Månen hade just stigit upp ur havet som en gigantisk ost, ett fenomen som jag aldrig sett någonannanstans i världen. Soluppgångar har man ju hört talas om men ....månuppgång? Det ser helt otroligt ut när den reser sig ur havet, dessutom på en tidpunkt när man är klarvaken och kan riktigt njuta av den! Vinet från världsberömda Margret River i Western Australia var kallt och gott, minnena många och natten alldelles ljum.
-Why did we leave again? frågade jag mig själv när vi skuttade omkring i Watsons Bay, efter att ha käkat skaldjur på Doyles med den australiensiska delen av familjen och njöt av den otroliga utsikten över downtown Sydney. Det åååh så välkända Operahuset, vars siluett är omöjligt att ta fel på, Harbour Bridge som sydneyborna kallar "the Coathanger", (för det ser ut som en sådan förstås!) och så allt detta blå. En sommardag vid vattnet i Sydney kan egentligen bara beskrivas som magisk. Och just då, i allt detta blå, varma, soliga, vänliga, roliga, minns jag inte alls varför vi valde att flytta från detta solbrända land. Men någonstans i bakhuvudet har jag visst en lista på anledningar till att vi packade våra väskor för snart sju år( !) sedan....Ingen av dem känns speciellt relevanta just nu här i solen kan jag ju tillägga....:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar