Yes, “The Girl with the Dragon Tattoo” really is better in Swedish, Your Honor.

För några veckor sedan blev jag kallad till jury duty. Det var en utav sakerna som jag verkligen funderade över innan jag slutligen blev amerikansk medborgare för något år sedan. Som bekant får man rösta i presidentvalet då, vilket jag verkligen ville. Å andra sidan måste man också sitta med som jurymedlem i en jury, om man blir kallad, vilket jag absolut inte ville.  

Till slut blev jag iallafall tvungen att bestämma mig och tänkte att då fick jag väl bli lite amerikan då, eftersom man ju ändå får behålla sitt svenska medborgarskap. Med lite tur kanske de glömde bort mig. Ha! Bara ett par veckor efter det att jag med korsade fingrar bakom ryggen lovat att bli den mest amerikanska skåningen i San Francisco, så kom kallelsen till juryduty som, bokstavligen, ett brev på posten.. Två gånger lyckades jag slippa undan genom diverse konstiga ursäkter som “Jag ligger på sjukhuset med en brusten blindtarm,” (vilket var sant) och “Jag kommer att gifta mig på en liten söderhavsö just den dagen”,( vilket givetvis också var sant...)

Den här gången fanns det dock ingen ursäkt, det var bara att bege sig till Civic Center en regnig måndagmorgon, och där föstes jag snabbt in ett rum tillsammans med cirka 50 andra ganska surmulna personer. Tolv personer plockades först fram till båset, och jag var givetvis en av dem. Här skulle man presentera sig och som vanligt slogs jag av hur allting i det här landet är en show. Presentationerna var långa och personliga, alla tycktes njuta av sina minuter i rampljuset, det verkade som hela högen var stand-up comedians! Domaren var en kvinna, och inte Judge Judy då, tack och lov men väldigt vältalig och utan tvekan huvudrollsinnehållaren i detta drama..

 När turen kom till mig måste fru domare hört på mitt emminenta uttal av mitt namn att jag kom ifrån Sverige och hon förstod snabbt att jag måste haft glädjen att läsa Stieg Larssons böcker på svenska.???? Jooooo....Och hur är filmerna egentligen, hon hade inte haft tid att se dem???? Jo...... Kände mig lite så där som Ingemar Stenmark  måste ha gjort på sin tid, när han egentligen inte hade så himla mycket att säga....Sedan kunde korsförhöret börja. Åklagaren och  försvarsadvokaten turades om att grilla oss. Var det någon av oss som tyckte att det var fel att dricka ett par glas vin och sedan köra bil?(Detta var alltså ett rattfyllerifall) Jaså, ja tack då mr Smith, you can leave now. Någon som trodde att ballongen som man blåser i och som visar alkolhalten alltid visar rätt? Tack, mrs Jones, dörren är där...  Jag bara gapade! Så fort någon öppnade munnen åkte de ut! Och jag kunde ju inte låta bli att undra  att om vi nu skulle representera ett tvärsnitt av den amerikanska befolkningen, skulle vi då inte ha några åsikter åt endera hållet?

Vid det här laget började jag tycka att det hela var riktigt intressant......Vilken underhållning! Undrar hur länge jag skulle klara mig??Just då, slängde åklagaren ut mig. Ms Persson, we thank you for your help today, we won’t  be needing your service. Jag blev nästan sur! Varför vill de plötsligt inte ha mig?? Var det den där lilla kommentaren om att vi har nämndemän i Sverige och det funkar väldigt bra?

Nästa gång ska jag ta med mig en stickning och se uttråkad ut...Då kanske jag får stanna....