Regn

Nu har det regnat här i tre veckor. Varenda dag. Ösregnat. Sunny California? I think not. Vi skulle åka till Lake Tahoe och åka skidor i helgen, men efter att ha hört skräckhistorier om tillbakaresor som tog 8 timmar istället för 4 p g a snöstorm och avstängda vägar, blev det inget av det. Jag vill ha sol, folktomma liftar och typ -2 grader när jag åker skidor. Som ni förstår blir det inte så ofta...

Vad gör man då en regnig dag, när man är så där lagom sur på vädret och världen i största allmänhet? Jo, man hoppar i kläderna, hämtar sina blöta tidning från garageuppfarten och kör till Cibo i Sausalito och käkar brunch. Finns inte mycket som  lite granola med yoghourt och frukt och massor med svart kaffe, spetsat med SF Chronicles resedel inte kan fixa! Plötsligt gör regnet inte så mycket, kaffet är gott och här kan jag ju sitta hela dagen och läsa om whalewatching i Nya Zeeland och nya, roliga hotell i NY. Ska minnsann föreslå att de ska installera en öppen spis eller en fire pit eller nå’t, sedan är jag redo att flytta in på allvar!

Sausalito, där jag alltså sitter just nu, ligger norr om Golden Gate bron och är en urcharmig stadsdel med hus som klättrar längs med kustvägen och utsikten över stan är superb. Före brobygget tog sig välbärgade SF bor över hit med båt och byggde sina sommarhus här och semesterkänslan håller fortfarande i sig. Segelbåtarna ligger ankrade i hamnen, massor med mysiga restauranger kantar kajkanten och färjan från stan anländer varje timme. Dessutom så ligger det en massa husbåtar här, som jag tror är byggda med Pior i åtanke. Inte mycket städning och blir livet för enformigt så kastar man bara loss mot nya hamnar och äventyr. Synd då bara att mannen i ens liv blir sjösjuk  bara av att titta ner i diskhon för länge.

Och Sausalito, husbåtarna  och jag, we go way back. Jag tror det var min första riktiga date, och jag var så där ung som man bara är när man är 15 eller så. Min date måste ha hetat Lasse för det gjorde varenda grabb i Malmö som jag kände på den tiden. Han var absolut äldre än mig för han hade BIL och bara det var ju så himla häftigt att man bara dog! Vi skulle gå på bio, och L hade valt den här filmen med stor omsorg, han hade redan sett den men ville absolut att jag skulle se den också. Filmen hette “Foul Play” som någon smarting hade översatt till “Tjejen som visste för mycket” och Goldie Hawn spelar en lätt förvirrad blondin (Hmm..) som råkar ut  för typ ALLT och Chevy Chase är hennes, om än något klantig, räddare i nöden. Det är knappast något mästerverk och det är förlåtet att ha glömt bort filmen överhuvudtaget. 

Men  jag minns fortfarande hur jag satt där i biomörkret  och i öppningscenen kommer Goldie körande längst med en kustväg och när hon svänger runt hörnet dyker plötsligt SF upp i all sin prakt. Jag bara gapade! Vaad var det här för stad???? Det såg ju bara sååå himla häftigt ut! Vilka backar, vilka hus, vilken bro! Jag glömde alldelles bort att vara nervös över att L skulle ta min hand, ja glömd var stackars L överhuvudtaget. Till den stan skulle jag, så var det bara! I filmen bodde Chevy Chase på en husbåt i.. just det...Sausalito. I en av de där som ligger tvärs över gatan från där jag nu sitter, det är jag nästan säker på. Efter filmen den där kvällen gick jag hem och började planera mitt stora äventyr. Fem år senare   var jag i California. Det blev inga fler dates med Lasse. Men jag skänker honom en tacksam tanke när jag sitter här med mitt kaffe. Trots regnet.